Vykort från Hörnefors 1908
I en nylig artikel på Becken-Webben berättades om ett foto från kyrktornet och med en ”mystisk” bro över Hörneån. Rune Öström har lyckats förvärva vykortet och skickat det till Redaktion. Vi kan därmed tas oss en närmare titt på kortets fram och baksida.
Bild 1. Vykort över Hörnefors, på baksidan poststämplat 1908.
Då man scannar kortet med hög upplösning inses att dåtidens foto och tryckteknik hade sina begränsningar. Dessutom finns en inbyggd oskärpa och grynighet i bilden. Nu måste ju sägas att bilden är fantastiskt bra för att vara över 100 år gammal. Vykortet har dessutom tummats av avsändare, dåtidens postverk, mottagare och av intressenter under årens lopp.
Bild 2. Bron från föregående artikel kan exponeras i högre upplösning.
Bron över Hörneån verkar ha varit en robust konstruktion. I bortre ändan ses ett timrat fundament, förmodligen fyllt med sten. Såsom tidigare beskrivits var bron en fackverkskonstruktion, rimligen av trä. Som förtydligande för den som inte funderat så mycket på ordet ”fackverk” kan nämnas att stabilitet och styrka uppnås genom snedställda balkar som fogas ihop, likt en modern ”takstol”. I bild 2 blir man först förvillad av skuggor i brobanan, att bron dessutom verkar ha en underliggande balk, även den av fackverkskonstruktion. Man inser dock att det är broräckets stolpar som ger skuggor i vägbanan.
Bild 3. Hörneåfotografen Algot Engströms bild av förmodat samma bro som i bild 2. Här har ljus och kontrast förstärkts för att synliggöra konstruktionen bättre.
Om Algot Engströms bro är densamma som på vykortet torde fotot ha varit taget ganska många år senare. Bron ser luggsliten ut. Framförallt verkar det ha vuxit upp ett hus i bakgrunden, på platsen för dagens pastorsexpedition. Dessutom noteras att även björkarna vid brofundamentet har vuxit upp och blivit kraftigare än i bild 2.
För den som är intresserad av denna typ av träbro finns ett levande exempel strax söderut från Hörnefors. Bron i Hyngelsböle ligger någon mil uppströms Lögde älv från samhället Lögdeå räknat, ett populärt fiskeställe. Träbron korsar forsen, och om minnet inte sviktar lär den tillåta 2 ton utan att själv svikta! Bron är smal och varje gång man, med andan i halsgropen, kör över den går tanken till trärötans inverkan på vitala konstruktionsdelar. Bron i Hyngelsböle har ett kortare spann än den gamla bron över Hörneån. Hörneåbron var således en mer utmanande konstruktion än den som är kvar idag. När bilar och lastbilar blev mer frekventa och tyngre i Hörnefors, och i synnerhet med en uppväxande storindustri i närheten kom nog träbron vid kyrkan tillkorta, med eller utan träröta. Kanske var Algots syfte att föreviga bron innan den revs.
Bild 4. En suddig bakgrund, längre uppströms Hörneån. Mot horisonten skymtar Bruket.
Man hade hoppats att bildkontrasten tillät hög förstoring så att byggnader längre uppströms Hörneån kunde identifieras. Tyvärr trycker man sig bara kunna skönja ett möjligt kyrktorn i bild 4, i så fall den gamla kyrkan på Bruket. Om nu inte fotografen blandat ihop sina glasplåtar, så att bilden i själva verket återger Säffle, så är två saker tydliga. Dagens Hörnefors Centrum existerade inte, utan bebyggelsen var koncentrerad på Bruket. Dessutom, det fanns inte så många hus överhuvudtaget. Dåtidens Becken by (dagens Hörneå), några kilometer ut ur bildens vänstra hörn torde ha varit minst lika tätt på hus. Hörnefors Sulfitfabrik är i sin linda av expansion år 1908. På sikt fungerar Fabriken som en magnet för ekonomi och byggnation, till att forma dagens Hörnefors.
Bild 5. Vykortets baksida. Frimärket tycks återge Sveriges kung Oscar II. Oscar II regerade från 1872 och dog 1907. Då vykortet var poststämplat år 1908 levde således frimärket medan kungen själv var död och ersatt med Gustav V.
Då över 100 år passerat, och då de skrivna detaljerna i vykortet inte är av känslig natur, tar vi oss friheten att exponera texten. Vykortet skickades till en viss Fru Noren, i Umeå. Tydligen räckte detta för att posten skulle hitta rätt. Adressaten var faster till den som författade texten, och den senare var yrkesverksamt vuxen. Av detta kan vi förmoda att Fru Noren i Umeå kan ha varit född strax efter mitten av 1800-talet. Efternamnen Norén och Noren ger många träffar, både i Hörnefors och i Umeå.
Att tyda texten är inte det lättaste. Rune Öström, den som bifogat kortet, kommenterade att "texten uppenbarligen var skriven med bläckpenna och det märks att den som skrev hade använt lutningspapper i skolan". Man tror sig utläsa följande berättelse:
”Hjärtligt tack för vyett som jag hade äran mottaga från faster. Roligt få höra att faster mår bra, äfven jag mår utmärkt. Jag har tänkt att resa till Umeå med första lämpliga båttåg endast om jag slipper från arbeta så pass en gång till.
Hjärtliga hälsningar sändes af Eva M?? N”
Ordet ”vyett” är svårbegripligt idag, om skrivstilen tolkats rätt. Förmodligen är det detsamma som dagens ”vykort”, med andra ord "vy-ett". Intressant nog ger uttrycket inga träffar på Internet, och möjligen har vi här identifierat ett nytt historiskt ord. Sista strofen ”…så pass en gång till” har reservation för ordet ”pass” till synes stavat ”pas”, eller fullständigt feltolkat av undertecknad.
Av största intresse läser man ordet ”båttåg”, klart och tydligt. Något tåg fanns ju inte in Hörnefors, förrän 100 år senare. Rimligen handlar det om flottat timmer som drogs från Umeälvens sorteringsverk till Hörnefors, och Norrbyskär. Dessa båtar med pråmtåg och timmerbuntar drogs utmed kusten och var nog en möjlig färdrutt, istället för häst och vagn.
Möjligen ger detta gamla vykort ringar på vattnet, via läsare och kanske via dagens familjer Noren.
Karl Gunnar Engström 2011-11-20
Besökare